Grönskan peakar och Midsommar är här!

Midsommaren är här och sommarsolståndet som innebär att nu är det som allra ljusast på hela året. Naturen i sin allra vackraste fägring står och bjuder in till fest. Nu när solen med sina strålar har satt igång fytokrommolekylerna i knoppens höljen och hormonslussara pumpar så knoppen vecklar ut sina redan i det fördolda färdiga blad med alla veck och former.  Nu gör de sin yttersta uppgift : BLOMMAR. Bedövande vackra.

Därtill himmel och skog och äng eller hav. Tyst och stilla. Den förtrollande vackra grönskan. En andlig dimension infinner sig lätt. Att allt levande ingår i en stor helhet där något outgrundligt ogreppbart  upprätthåller ALLT. Något HELIGT som genomströmmar, Stora Okända. De gamla kelterna närde en stark känsla av att allt hänger samman; universum, natur, männisla, tid , evighet, ont, gott. Här utdrag ur en gammal keltisk text.

“Jag är vinden som andas på sjön, Jag är vågen på havet.

Jag är viskningen i löven som rasslar, Jag är solens ljus.

Jag är månens och stjärnornas strålar, jag är kraften i träden som växer.

Jag är knoppen som slår ut i blom, Jg är rörelsen i laxen som simmar.

Jag är modet i vildsvinet som kämpar, jag är snabbheten i hjorten som springer.

Jag är styrkan i oxen som drar plogen, Jag är storheten i den mäktiga eken”.

FÖRUNDERLIGT, Naturens Syster kippar efter andan.

Låt oss nu sjunga, dansa, leka och ha roligt – inte minst i det gröna! Och släng soporna i soptunnorna.

GLAD MIDSOMMAR!

Midsommarblomster: Moses brinnande buske med sina eteriska och smått lättantändliga oljor är spänande på flera sätt; fetknopp med 2 flirtande nässelfjärilar; Himmelska ljusrosa rosen som är en SKÖNHET varhelst hon står och hon trivs på många platser; En vallmo som strålar i kapp med självaste solen!; 2 svärmande ros-knoppar som dragit sig lite tillbaka i skuggan; Aklejan igen med är det inte – återkommer sannolikt om namnet